Du har säkert hört någon säga ”cp” i skolan eller på nätet – men vad betyder det egentligen? Förkortningen har två helt olika liv: ett som medicinsk term för en funktionsnedsättning, och ett annat som ett av våra mest laddade skällsord. Den här artikeln reder ut båda betydelserna, varför gränsen mellan dem är så känslig, och vad du bör tänka på när du använder ordet.

Fullständig medicinsk term: Cerebral pares (CP) ·
Förekomst hos nyfödda: Cirka 2 av 1 000 nyfödda i Sverige ·
Ålder för skadans uppkomst: Före två års ålder (fosterlivet, förlossning eller tidig spädbarnstid) ·
Vanligaste orsaken till motorisk funktionsnedsättning hos barn: Ja

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Exakt orsak till hjärnskadan är inte alltid känd (1177 Vårdguiden)
  • Ursprunget till slangbruket är inte väldokumenterat (1177 Vårdguiden)
3Tidlinjesignal
4Vad händer härnäst
  • Debatten om ordets acceptans pågår – fler organisationer uppmanar till respektfullt språk (1177 Vårdguiden)

Här är de viktigaste siffrorna om CP på en gång.

Fem nyckelfakta om CP – från medicinsk term till samhällsdebatt.
Egenskap Värde
Fullständig term Cerebral pares
Förkortning CP
Förekomst 2 av 1 000 nyfödda
Orsak Hjärnskada under fosterlivet, förlossning eller före 2 års ålder
Vanligaste symtomen Nedsatt motorik, spasticitet, koordinationssvårigheter

Implikationen är att CP är en väldefinierad diagnos med fastställda mönster – det är inget vagt eller flytande tillstånd.

Vad står CP för?

Vad är cerebral pares?

CP är en förkortning för cerebral pares, en funktionsnedsättning som beror på en hjärnskada som inträffar före två års ålder. Enligt 1177 Vårdguiden (Sveriges nationella vårdinformationskanal) påverkar CP rörelseförmågan i varierande grad – från lindriga svårigheter till omfattande funktionsnedsättning.

Region Östergötland beskriver CP som ett samlingsnamn för en grupp icke progressiva motoriska funktionsnedsättningar. Det innebär att skadan i sig inte förvärras över tid, även om symtomen kan förändras. CP är den vanligaste orsaken till rörelsenedsättning hos barn och ungdomar i Sverige, med en förekomst på omkring 200 av 100 000 födda barn enligt Vårdgivare Östergötland (regionalt kunskapsstöd).

Vad detta innebär

CP är alltså inte en sjukdom som smittar eller förvärras – det är en utvecklingsskada som påverkar hur hjärnan styr kroppens rörelser. För den som möter någon med CP handlar det om att förstå att funktionsnedsättningen är medfödd, inte något som ”hänt” senare i livet.

Hur uppstår CP?

  • Skadan kan uppstå prenatalt (under fosterlivet) – den absolut vanligaste tidpunkten enligt Vårdgivare Östergötland.
  • Skadan kan uppstå perinatalt (i samband med förlossningen).
  • Skadan kan uppstå postnatalt (före två års ålder), till exempel efter en infektion eller olycka.

Orsaken är inte alltid känd, men kan vara syrebrist, infektioner, blödningar i hjärnan eller missbildningar. De flesta former av CP är inte ärftliga, enligt 1177 Vårdguiden.

Mönstret är tydligt: ju tidigare i utvecklingen skadan inträffar, desto mer omfattande kan påverkan bli. Det förklarar varför CP varierar så mycket mellan olika personer – från att knappt märkas till att kräva omfattande stöd i vardagen.

Sammanfattning: CP är en medfödd motorisk funktionsnedsättning som beror på en hjärnskada före två års ålder. Den som har diagnosen lever med en bestående skada som dock inte förvärras över tid.

Är det okej att säga CP?

Varför anses ordet CP som stötande?

Ordet CP har under lång tid använts som ett nedsättande skällsord i svenskan. När någon kallas ”cp” eller ”cp-störd” är det sällan en medicinsk referens – det är ett sätt att säga att personen är dum, oskicklig eller konstig. För personer som faktiskt har cerebral pares upplevs detta som djupt kränkande, eftersom deras diagnos används som en förolämpning.

Enligt 1177 Vårdguiden är CP en medicinsk diagnos, inte ett beteende eller en personlighetstyp. Att använda diagnosen som skällsord trivialiserar den funktionsnedsättning som tusentals svenskar lever med varje dag.

Paradoxen

Samma förkortning som vårdpersonal använder för att beskriva en funktionsnedsättning har i slang blivit ett av de mest laddade orden i svenska skolgårdar. För den som har CP innebär det att höra sin diagnos användas som skällsord – en ständig påminnelse om att samhället ser ner på det man är.

Alternativa ord att använda

  • Använd ”cerebral pares” istället för ”CP” när du pratar om diagnosen.
  • Undvik helt att använda ”cp” som skällsord – det är inte bara olämpligt, det är sårande.
  • Om du pratar om någon med diagnosen, säg ”person med cerebral pares” eller ”person med CP”.

Implikationen är enkel: ordet CP har två betydelser, men bara en av dem är acceptabel i ett respektfullt samtal. Den medicinska termen är neutral och korrekt – slangbruket är det som skapar problem.

Vad betyder CP i slang?

Hur används CP som skällsord?

I svensk slang används ”cp” som ett nedvärderande ord för att beskriva någon som dum, oskicklig eller irriterande. Vanliga varianter är ”cp-störd”, ”cp-skadad” och ”vilken cp”. Användningen är särskilt utbredd bland ungdomar och på internetforum, där ordet ofta används utan tanke på dess ursprung.

Ursprunget till slangbruket är inte väldokumenterat, men det följer ett mönster där medicinska termer historiskt har använts som skällsord – ”efterbliven”, ”mongoloid” och ”cp” är alla exempel på diagnoser som blivit förolämpningar. Detta är en form av ableism (diskriminering av personer med funktionsnedsättning) som språkforskare och funktionsrättsorganisationer länge har kritiserat.

Vad betyder cp-störd?

”Cp-störd” är en av de vanligaste slangvarianterna och används för att beskriva någon som beter sig irrationellt eller gör misstag. Ordet är en direkt sammansättning av ”cp” och ”störd”, där båda delarna är nedsättande. För personer med cerebral pares är kombinationen särskilt smärtsam eftersom den antyder att deras funktionsnedsättning är lika med att vara ”störd”.

Mönstret är tydligt: den som använder ”cp” som skällsord kanske inte menar något illa, men effekten är densamma – en hel grupp människor får höra sin diagnos användas som förolämpning. Det är därför många funktionsrättsorganisationer aktivt arbetar för att minska användningen.

Är CP autism?

Skillnader mellan CP och autism

Nej, CP och autism är olika tillstånd. CP är en motorisk funktionsnedsättning som påverkar rörelseförmågan, medan autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar socialt samspel, kommunikation och beteende. Enligt Vårdgivare Östergötland är CP ofta associerat med avvikelser i kognition, kommunikation, perception och beteende – men det är inte samma sak som autism.

Här är en tydlig jämförelse mellan de två diagnoserna.

Två diagnoser, två olika funktionsnedsättningar – här är skillnaderna.
Egenskap CP (cerebral pares) Autism
Typ av funktionsnedsättning Motorisk Neuropsykiatrisk
Orsak Hjärnskada före 2 års ålder Neurobiologisk, ofta genetisk
Primära symtom Nedsatt motorik, spasticitet Sociala svårigheter, repetitiva beteenden
Förekomst 2 av 1 000 nyfödda 1–2% av befolkningen

Implikationen är att även om båda är funktionsnedsättningar så rör det sig om helt olika mekanismer och symtom.

Kan man ha både CP och autism?

Ja, det är möjligt att ha båda diagnoserna samtidigt. Eftersom CP påverkar hjärnan i en tidig utvecklingsfas kan det finnas en överlappning med andra tillstånd. Enligt Vårdgivare Östergötland är CP ofta associerat med avvikelser i kognition och beteende, vilket kan inkludera autistiska drag – men det är inte samma sak som att ha autismdiagnos.

Mönstret är att CP och autism är separata diagnoser med olika orsaker och symtom, men de kan förekomma samtidigt hos samma person. För den som undrar ”är CP autism?” är svaret alltså nej – men det är en vanlig missuppfattning som kan leda till förvirring.

Kan man få cp skada som vuxen?

Vad är en cp-skada?

En cp-skada är en hjärnskada som uppstår under fosterlivet, i samband med förlossningen eller före två års ålder. Det är en utvecklingsskada, vilket innebär att hjärnan skadas medan den fortfarande växer och utvecklas. Enligt 1177 Vårdguiden är det just tidpunkten – före två års ålder – som definierar CP.

Symtom på CP hos vuxna

Man kan inte få CP som vuxen, eftersom det per definition är en utvecklingsskada som inträffar under barndomen. Däremot kan vuxna få liknande symtom av andra hjärnskador, till exempel stroke, traumatisk hjärnskada eller MS. Dessa tillstånd kallas inte CP, utan har egna diagnoser.

För vuxna som har CP sedan barndomen kan symtomen förändras över tid. Spasticitet kan öka, ledvärk kan tillkomma, och trötthet är vanligt. Men själva skadan förvärras inte – det är en icke-progressiv diagnos enligt Vårdgivare Östergötland.

Vad du ska tänka på

Om du eller någon du känner får plötsliga rörelsesvårigheter i vuxen ålder är det troligen inte CP – sök vård för att utesluta stroke eller andra akuta tillstånd. CP är en barndomsdiagnos, och den förändras inte i grunden efter två års ålder.

Sammanfattning: Nej, CP kan inte uppstå i vuxen ålder. Den som får plötsliga rörelseproblem som vuxen bör istället utredas för stroke eller andra hjärnskador.

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

  • CP står för cerebral pares (1177 Vårdguiden)
  • CP är en motorisk funktionsnedsättning (1177 Vårdguiden)
  • Skadan uppstår före två års ålder (1177 Vårdguiden)
  • Man kan inte få CP som vuxen (Vårdgivare Östergötland)
  • CP är den vanligaste orsaken till rörelsenedsättning hos barn (Vårdgivare Östergötland)

Vad som är oklart

  • Exakt orsak till hjärnskadan är inte alltid känd (1177 Vårdguiden)
  • Ursprunget till slangbruket är inte väldokumenterat

Expertperspektiv

”Cerebral pares är en funktionsnedsättning som beror på någon slags hjärnskada. Man får skadan innan två års ålder och den påverkar hur man kan röra sig.”

1177 Vårdguiden (Sveriges nationella vårdinformationskanal)

”Cerebral pares är en skada eller missbildning som drabbat den växande hjärnan under fosterlivet, i samband med förlossningen eller före två års ålder.”

Region Uppsala, Infoteket (regionalt kunskapsstöd)

Sammanfattning

CP är en medicinsk förkortning för cerebral pares – en motorisk funktionsnedsättning som uppstår före två års ålder och som inte kan förvärras eller uppkomma i vuxen ålder. Samtidigt har ordet en helt annan betydelse i svensk slang, där det används som ett nedsättande skällsord. För personer med CP innebär detta en ständig konflikt mellan diagnosens neutrala innebörd och ordets laddade slangbruk. För dig som läser innebär slutsatsen att du bör använda ”cerebral pares” när du pratar om diagnosen, och undvika helt att använda ”cp” som skällsord – respekt för funktionsnedsättningar börjar med språket.

Vanliga frågor

Vad står CP för på engelska?

På engelska står CP för cerebral palsy, vilket är samma tillstånd som cerebral pares på svenska. Förkortningen CP används internationellt inom medicinen.

Vad är cerebral pares?

Cerebral pares är en funktionsnedsättning som beror på en hjärnskada som inträffar före två års ålder. Den påverkar rörelseförmågan i varierande grad, från lindriga svårigheter till omfattande funktionsnedsättning.

Kan CP botas?

Nej, CP går inte att bota eftersom det är en skada på hjärnan som inte går att reparera. Däremot finns behandlingar som kan lindra symtom och förbättra livskvaliteten, till exempel fysioterapi, mediciner och i vissa fall operationer.

Hur diagnosticeras CP?

CP diagnosticeras genom klinisk undersökning av barnläkare och barnneurolog, ofta i kombination med bilddiagnostik som magnetkamera (MR) av hjärnan. Diagnosen ställs vanligtvis under barnets första levnadsår.

Finns det olika typer av CP?

Ja, CP klassificeras i tre huvudtyper: spastisk (vanligast, med ökad muskelspänning), dyskinetisk (ofrivilliga rörelser) och ataktisk (balans- och koordinationssvårigheter). Många har en blandform.

Vad är livslängden för någon med CP?

De flesta personer med CP har en normal eller nära normal livslängd. Livslängden påverkas främst av eventuella följdsjukdomar som epilepsi eller svåra ätproblem, inte av CP i sig.

Är CP ärftligt?

De flesta former av CP är inte ärftliga. Enligt 1177 Vårdguiden beror CP på en skada som uppstår under fosterlivet, förlossningen eller tidig barndom – inte på genetiska faktorer som går i arv.

Relaterad läsning