En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den lagstiftningsmässigt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka.
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. De utkommer ofta dagligen, men även veckovisa publikationer räknas i Sverige.
Trots digitaliseringens påverkan behåller svenska dagstidningar en stark tradition med relativt höga upplagor jämfört med andra länder.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Nyhetsfokus. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället. |
- Sveriges lag definierar dagstidning som skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning, minst en gång per vecka.
- Vanligtvis daglig utgivning, men veckovisa räknas i Sverige till skillnad från internationella normer.
- Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
- Ordet belagt sedan 1780 och syftar på daglig utgivning.
- Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
- ”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” som betyder underrättelse eller nyhet.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition | Periodisk publikation med nyhetsrapportering | Wikipedia |
| Lagstadgad | Minst en gång per vecka | Kryssakuten |
| Kriterier | Periodicitet, aktualitet m.m. | NE |
| Första i Sverige | Ordinari Post Tijdender 1645 | Wikipedia |
| Dagligt Allehanda | Första dagliga 1776 | Samma källa |
| Aftonbladet | 416 500 ex. (2006) | Samma källa |
| Expressen m.fl. | 326 000 ex. (2006) | Samma källa |
| Etymologi | Belagt 1780 | Wiktionary |
| Engelsk översättning | Daily newspaper | Cambridge |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Dagstidningar utmärks av sin regelbundna utgivning och fokus på aktuella nyheter. De är tillgängliga för en bred publik och täcker händelser globalt och lokalt.
Hur skiljer sig svenska dagstidningar från internationella?
I Sverige räknas publikationer som utkommer minst en gång per vecka som dagstidningar. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.
Svensk lag betonar reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning för att kvalificera som dagstidning.
Vad innebär universalitet?
Universalitet avser att dagstidningar rapporterar om nyheter från hela världen och olika samhällsområden, inte bara lokalt eller nischat.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Pressen växte kraftigt under 1800-talet och bidrog till demokratisering.
Exempel på tidiga tidningar inkluderar Dagens Nyheter från 1864 och Göteborgs-Posten från 1863.
Svenska dagstidningar som Aftonbladet och Expressen hade höga upplagor 2006, trots minskande läsarantal.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, sålde 416 500 exemplar på vardagar 2006. Expressen, GT och Kvällsposten, oberoende liberala, nådde 326 000 exemplar samma år.
Svenska dagstidningar behåller höga upplagor internationellt sett, trots digitala medier.
Viktiga händelser i svensk dagspresshistoria
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första – senare Post- och Inrikes Tidningar. Källa: Språktidningen
- 1776: Dagligt Allehanda, första som utkom alla dagar.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1800-talet: Stark tillväxt och bidrag till demokratisering.
- 2006: Aftonbladet toppar med 416 500 exemplar.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller ofullständigt |
|---|---|
| Definition och kriterier enligt lag | Aktuella upplagor efter 2006 varierar |
| Historiska milstolpar från 1645 | Exakt inverkan av digitala medier på framtida upplagor |
| Etymologi sedan 1780 | Internationella jämförelser i detalj |
Vad betyder ordet dagstidning?
Ordet dagstidning belagt sedan 1780 hänvisar till daglig utgivning. ”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning”, som betyder underrättelse eller nyhet. Källa: Janolof Bengtsson.
På engelska motsvaras det av ”daily newspaper”. For mer information, se Australiainsight.
”Tidning” relaterar inte primärt till frekvens utan till nyhetsinnehåll.
Källor och referenser
Dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Pressen växte starkt på 1800-talet och bidrog till demokratisering och opinionsbildning.
Sammanfattning om dagstidningar
Dagstidningar är centrala i svensk mediehistoria med rötter i 1600-talet, definierade av nyhetsfokus och regelbundenhet. De påverkas av digitalisering men behåller stark ställning. För mer, se Dagstidning.
Vad skiljer dagstidning från tidskrift?
Dagstidning har nyhetsfokus och hög periodicitet, medan tidskrift ofta är mer tematisk och utkommer mer sällan.
Varför kallas det dagstidning om det kan vara veckovist?
I Sverige räknas veckovisa med nyhetsfokus som dagstidningar enligt lag, till skillnad från internationellt.
Vilken är den äldsta svenska dagstidningen?
Ordinari Post Tijdender från 1645 räknas som en av de första.
Hur påverkar digitala medier dagstidningar?
De leder till minskande tryckta upplagor, men svenska tidningar behåller höga siffror relativt sett.
Vad är hyponymer till dagstidning?
Morgontidning och kvällstidning.
Vilken tidning sålde mest 2006?
Aftonbladet med 416 500 exemplar på vardagar.
Kommer ”tidning” från tid eller nyhet?
Från fornsvenska ”tidhning” som betyder underrättelse eller nyhet.
Du vill inte missa
Gratis filmsströmmingssajter: Bästa säkra alternativen 2024
Newspaper – Definition, historia och kännetecken i Sverige
Tjejmiddag som går att förbereda – Enkla recept för stressfri kväll
Aston Villa mot Liverpool – Resultat, H2H, stream och biljetter
Sjönära fritidshus till salu – Priser, regioner och köptips
Nike Zoom Fly 6: Recension, spec och köp i Sverige
